Påsk
Påsken är över och imorgon är en helt vanlig vardag igen. Butter. Hade bra gärna varit ledig lite till. Det är mycket som händer nu och tiden bara springer iväg. Jag hinner inte med hälften av allt det jag skulle vilja. Det är konstigt vad en liten 9månaders kan ställa till med. Nå väl, jag ska väl inte skylla på att det bara är hon som tar upp min tid. Nästa onsdag är det dags för flytt och det är mycket jag skulle vilja få klart innan dess.
Påsken har i alla fall innehåller just det en påsk ska göra. Familjemiddag, godis, besök, mys, härligt väder och ännu mer besök.
 
Utmaning
  • Jag växte upp i ett gult hus med vita knutar i Kolmården.
  • Mina bästa vänner när jag var liten var mina hundar. Jag saknar dem fortfarande så mycket att det gör ont.
  • Har haft 15 olika adresser, varav två utomlands.
  • Har en 2 år äldre storesyster och en 12 år äldre halvbror. Min halvbror och jag har samma pappa.
  • Det är 8 dagar mellan min systers födelsedag och min, och 8 dagar mellan min mamma och min pappas födelsedag.
  • När jag fick reda på att min dotter var beräknad till den 14 Juli hoppades jag på att om jag skulle få gå över, att hon skulle födas den 23 Juli. Det är nämligen min mormors födelsedag och min svärmors bröllopsdag. Hon föddes kl 2.45 den 23 Juli.
  • Jag har dansat Street Funk i flera år. Jag var inte särskilt duktig, men hade kul.
  • Jag har blivit hundbiten i ansiktet två gånger. Första gången när jag var omkring 10månader och andra gången när jag var 10år.
  • Jag har 7 kusiner på min mammas sida i väldigt spridda åldrar. På min pappas sida har jag ingen. Pappa är ensambarn.
  • Har blivit stångad av en vädur.
  • När jag var liten ville jag bli veterinär. Drömmer fortfarande om att jobba med djur.
  • Jag har varit riktigt kär 2 gånger.
  • Jag drömmer om att en dag bo någonstans i södra afrika.
  • Jag har sockor på fötterna året runt.Varje jul får hela familjen sockor som min bonusfarmor stickat och jag är praktiskt taget beroende av dem!
  • Jag har vunnit en seglartävlig. Önskar jag kände någon med segelbåt!
  • Jag och min sambo har gått på samma skola under gymnasiet, spelat trummor för samma lärare och skulle börja sama klass på universitetet. Men vi träffades senare av ren slump, på en chat.
  • Jag fick på mellanstadiet gå hos talpedagog av den anledningen att min lärare tycket jag var så blyg. Talpedagogen förstod aldrig vad jag gjorde där.
  • Har klappat både lejon, delfiner, vargar, geparder och giraffer.
  • Jag har blivit utnämd till superscout.
  • Har varit med på ungeför 40 förlossningar.
 
 
 
 
 
 
Diskussion
För ett par dagar sedan uppstod det en ganska intressant diskussion under lunchen på jobbet. Majoriteten av det som arbetar på mitt jobb är snäppet äldre än mig och lite där av att diskussionen blev intressant. Det hela började med att jag lite hastigt och i väntan på att micron skulle plinga, slängde ett öga på min mobil. Varpå en av mina arbetskamrater säger "ja och där har vi en till". Jag valde att sätta min vid deras bord för att höra vad de hade att säga. De hade så svårt att förstå detta behov av att ha mobiltelefonen till hands hela tiden. Vad är det som är så viktigt och intressant att det inte kan vänta? Varför behöver jag gå in på facebook för att kolla vad alla ska göra i helgen? Och framförallt varför behöver jag berätta för alla vad jag ska göra i helgen? Tänk om alla dina 200 vänner på facebook skulle skriva om vad de ska göra, om hur underbart väder det är eller lägga ut bilder på när de kelar med sin katt varje dag, eller sitt eget fejs. För det finns ju de som gör det! Herre gud! Det kan man ju inte må bra av! Det är det som gör folk stressade. Har de inget mer meningsfullt att lägga tid på? Och usch vilken stress det måste leda till! Om folk verkligen bryr sig om en så ringer de väl, eller skickar ett sms det tar ju lika lång tid som att skriva på facebook. Det blir ju bara lösa kontakter och de här verkligt djupa försvinner.
Och det här med att googla allt. Söka svar från folk man inte känner! Vad hände med att ta lärdom av de äldre som redan genomgått samma sak? Va?

Jag satt lite häpen, lyssnade och försökte hitta försvar till det de sa, men hittade inte några som höll. Vissa punkter sved lite extra. Exempelvis när det kom in på det här hur det påverkar små barn.  Jag blev tyst i stället och insåg att jag nog ska stänga av internet på mobilen.
Vet inte vad ni andra säger? Har ni förresten hört att vissa bb-avdelningar påminner föräldrar om att inte glömma bort barnet? Föräldrarna är så inne i att dokumentera allting och spara minnen, att de glömmer bort att bara vara i nuet och njuta. Galet!