Pepp
Nu var det 1 vecka sedan jag jobbade mitt sista pass och jag börjar sakta komma in i semesterfeeling. Den här veckan har jag avsiktligen inte planerat in så mycket alls. Dock har vi avverkat både midsommar, drinkar, glass och middagsbjudning på balkongen. Helt lagom för mig. Jag är inte den som har behov av ha mycket inplanerat eller träffa vänner varje dag. Ofta kan jag känna att jag borde göra det, att det är det man ska sträva efter. Jag vet inte riktigt vart jag får det ifrån. Men jag börjar mer och mer inse att jag behöver hitta en ballans mellan att vara själv och inse att det är ett val jag gör relaterat till att ta tag i mitt sociala liv en aning. Det ska nog gå! Den här sommaren anser jag vara full av möjligheter till utveckling och framsteg! Super peppad.
 

 
 
 
 
 
Checkat ut
Jag har nu 3 arbetsdagar kvar innan den efterlängtade sommarledigheten men det känns som om jag redan checkt ut . I 9 veckor ska jag vara hemma. Det är välbehövligt då jobbet känns en aning övermäktigt just nu. Har ingen aning hur jag ska lyckas lära mig allting. Det svåra med mitt jobb är att så mycket sker helt oplanerat. Saker och ting tillstöter och händer akut, det får vi liksom räkna med. Lite svårare är det dock att lära sig vad man ska göra när det väl händer, då jag just inte kan planera in det i mitt schema. Exempelvis,under en laparaskopisk Galla vet jag helt och håller vad som förväntas av mig...så länge det går som det ska. Och än så länge har det gått som det ska. Men vad jag gör om levern skulle börja störtblöda kan också vara bra att veta, men jag kan ju inte lära mig det när det inte sker. Och jag kan ju inte riktigt ursäkta mig och be att de väntar medan jag ringer en vän.. Personligen tycker jag att någon får vara lite snälloch planera in att bli lite komplicerad. Any takers?
Jag har kommit till en punkt där jag är fruktansvärt trött på att inte kunna, att gå bredvid, testas och ifrågasättas. Jag vill bara köra på, ha full kontroll och få saker och ting gjort utan osäkerhet. Med tanke på att jag har varit student eller ny på jobbet sedan 2007 har jag hamnat i en lite fas där jag inte tycker att det är särskilt roligt, tyvärr. Jag hoppas på att sommaren kommer ge mig ny motivation och att vi kommer komma i ordning. Att ha det stökigt och oordnat hemma bidrar även det till en stress. Med tanke på att Fredrik är helt och hållet ointresserad av inredning så ligger det hela ganska så mycket på mig. När både jag och Fredrik jobbar och går om varandra så finns inte riktigt tiden. Det är bra så det är. Jag har höga förväntningar på den här sommaren!

 
 
Åstakomma
Åh denna vikthets! Antingen vill man gå ner gravudkilona i en rasande fart eller så upprörs man över alla mammor som stoltserar med sina nya spänstiga kroppar. Oavett vilken grupp man tillhör upplever jag det som en ständig hets.. För mig tog det 6 månader innan jag var tillbaka på start. Jag gick ner 14 kg mer eller mindre i samband med förlossningen. De 4 kg jag hade kvar stannade kvar av bekvämlighet. Jag hade ganska ont i bäckenet fram till att hon blev 5 månader men de där 4kg hade jag nog kunnat skaka av mig ändå om jag värkligen bestämt mig. Men jag tog det liten lugnt och körde på lattemamma-temat. Efter nyåret tog jag ändå tag i det då jag lovat mig själv att åtminstone vara på plus minus noll när jag började jobba, vilket jag också var. 
Normalt sett är jag inte direkt obekväm med min kropp. När sedan sommaren kommer önskar jag alltid att jag tagit tag i det detta år. För 3veckor sedan valde jag att lägga om kosten. Till min förvåning har det gett bra effekt. Jag är inte särskilt strikt och unnar mig på helgerna. Men det är väldigt motiverande när man inser att det inte är så svårt och att man på 3veckor kan börja må bättre! Jag hoppas nu på att komma igång att träna. Framförallt för att jag känner mig svag när jag jobbar, men också för att jag vill se vad jag kan åstakomma! Hur mycket kan jag påvärka min kropp med enkla medel?