Ett barn
Klockan är tio i åtta och det är mer eller mindre tyst i lägenheten. Som jag njuter! Det enda jag hör är tangenterna som smattrar och små tysta andetag från minstingarna som ligger och sover på golvet är intill. Det gäller att ta vara på dessa stunder. Igår gick jag omkring med en bebis på armen hela dagen. Så länge de avlöser varandra så får jag vara nöjd. Vill båda ha närhet samtidigt blir det lite mer komplicerat. Vill alla tre ha det, ja då räcker jag inte riktigt till.
Jag förstår helt plötsligt vad tvåbarnsföräldrarna menade när det sa " Ett barn är inget barn.." när jag väntade Molly.
 
#1 - minlillaskrivdagbok

så söt!

Svar: Tack! Det är tur det :)
Martina Wilhelmson