Sömn, sömnbrist och att försöka få tid till att sova.
Här satt jag och beklagade mig över sömnlösa nätter. När jag efter en stund slår igång mobilen får jag plötsligt lite perspektiv. Det som hänt i Paris väcker känslor som är svåra att sätta ord på. Jag tror faktiskt jag lämnar det så. För jag tror att alla ni upplever ungefär samma sak.

Livet knatar på här hemma. För egen del handlar det mesta om sömn, sömnbrist och att försöka få tid till att sova. Är det inte den ena som sover dåligt så är det den andra. Så är det bara. Livet med tvillingar. Saknar vuxet umgänge nått fruktansvärt. Det vill säga en vuxen konversation utan att bli ständigt avbruten av barn. Men barnen växer så det knakar och jag är inte en av dem som vill trycka på paus. I alla fall inte än. Det är tur att det är kul att se dem utvecklas och att det händer väldigt mycket hela tiden.
Idag ska jag packa ner alla kids i vagnen och ta spårvagnen till en mina favorittjejer. Försöka hålla oss sysselsatta så gått det går för att inte hinna känna efter hur trött jag faktiskt är. Dessutom blir jag så fruktansvärt rastlös. Så länge jag låter det ta den tid det tar att faktiskt komma iväg så går det bra. Inte ha för många tider att passa.